
Ordlistan för leasing innehåller definitioner, bakgrundsinformation och värdefull fakta och siffror om leasing och finansiering i Sverige. När IAS/IFRS introduceras kommer en del av definitionerna nedan att ändras, främst de som härrör till identifiering av finansiell eller operationell leasing.


|
Ett arrangemang där det leasade objektet nyttjas av leasetagaren, medan ägandeskap kvarstår hos leasegivaren. Den redovisningsmässiga och skattemässiga avskrivningen för objektet utförs av leasegivaren. Leasetagaren kan göra avbetalningarna avdragsgilla (ränta och kapitalandel plus moms – vissa undantag för exempelvis bilar finns).
Det leasade objektet står till kundens förfogande under nyttjandeperioden som sammanfaller med objektets ekonomiska och tekniska livslängd. När leasingavtalet upphör, kan kunden köpa objektet för ett förbestämt pris.
|

|
Avbetalningsköp är en väletablerad metod bland svenska företag för att finansiera köp av tillgångar. Vid ett avbetalningsköp betalar kunden en initial kontantinsats. Det återstående beloppet tillsammans med ränta betalas under en förbestämd period. Finansföretaget som tillhandahåller finansiering benämns som "borgenär". Borgenären köper tillgången för kundens räkning. Vid avbetalningsköp blir kunden ägare från start. Kunden får dock inte sälja eller på annat sätt göra sig av med objektet under avbetalningsköpavtalets löptid. Borgenären har objektet som säkerhet och kan beslagta objektet om kunden inte kan betala enligt avtalet. Avbetalningsköp regleras av svensk lag.
|

|
Leasing är ett avtal mellan leasingföretaget ( "leasegivare") och kunden ("leasetagare").
– Leasingföretaget köper och äger objektet som leasetagaren vill ha.
– Kunden leasar objektet från leasingföretaget och betalar en hyra över en förbestämd nyttjandeperiod för objektet.
Det finns två typer av leasing: finansiell leasing och operationell leasing.
Leasing har många fördelar gentemot kredit- och lånefinansiering. För det första, så är leasing en skattemässig avdragsgill form av finansiering. Leasetagaren kan nyttja objektet (t.ex. maskiner, fastigheter, fordon) utan att behöva köpa dem. Därigenom finns det inget behov att betala ut en stor summa pengar vid ett och samma tillfälle.
Det leasade objektet kvarstår i leasingföretagets ägo till dess att alla leasingavbetalningar har blivit fullt betalda av leasetagaren. När leasingavtalet löper ut kan leasetagaren köpa objektet, förlänga avtalet eller returnera objektet beroende på hur avtalet ser ut.
|

|
Under ett leasingavtal är nyttjanderätten överförd till leasingtagaren mot en överenskommen betalning, under bestämd period, med särskilda villkor. Avtal rörande finansiell leasing är ofta standardiserade och reflekterar gällande svensk lagstiftning och redovisningsprinciper.
|

|
De kan vara materiella tillgångar (t.ex. lös egendom eller fastigheter), licenser, eller immateriella tillgångar, vars nyttjanderätt är överförd till leasegivaren under leasingavtalets gällande.
|

|
Denna avgift styrs av leasingavtalet. Den betalas av leasetagaren till leaseggivaren för användandet av objektet. Den kan utformas som en jämn, avtagande eller ökande betalningsström. Eller så kan den utformas som en betalningsström som tar hänsyn till faktorer som säsongsvariationer i leasetagarens verksamhet
|

|
Detta är en form av leasing där leasetagaren säljer objektet till leasegivaren för att sedan leasa objektet från leasegivaren mot en förbestämd betalning. Han fortsätter att nyttja objektet som har övergått i leasingföretagets ägo. I Sverige finns det specifika regler rörande for sale-and-lease-back avtal, vilka måste följas.
|

Leasetagare (förmånstagare)
Kunden till ett leasingföretag. Han har vårdnad av det av leasingföretaget finansierade objektet, baserat på leasingavtalet.
|

|
Är det finansierande företaget som anskaffar det av kunden utvalda objektet och sedan leasar objektet genom ett leasingavtal med överenskomna villkor.
|

|
Leasetagaren bär en stor del av investeringsrisken för objektet. Han är ansvarig för att ett passande objekt från en lämplig leverantör väljs. Service och underhåll av objektet är också hans ansvar. Investeringsrisken (t.ex. värderisken) överförs till leasegivaren vid operationell leasing.
|

|
Leasen löper inte över objektets hela livslängd och leasetagaren ansvarar inte för dess värde. Risken för utrustningens restvärde bärs av leasegivaren, även om den ursprungliga tillverkaren eller leverantören eller en tredje part kan ta på sig risken beträffande restvärde. Denna typ av lease används bara om objektet har ett förväntat andrahandsvärde. Detta ger kunden både rätt till nyttjande och underhåll.
Leasingobjektet finns med bland leasegivarens tillgångar. Leasegivaren gör avskrivningar för objektet och leasetagaren kan göra skattemässiga avdrag gentemot sina intäkter. Vid avtalets slut kan kunden returnera objektet, förlänga avtalet eller köpa objektet till marknadspris. Avtalets längd är normalt 36 till 72 månader.
|

|
En förbestämd summa för vilken leasingföretaget är skyldigt att sälja objektet för till leasetagaren.
|

|
Restvärde är värdet på det leasade objektet vid leasingperiodens slut. Restvärde är viktigt vid operationell leasing och används i samband med utrustning som uppbär ett värde vid leasingperiodens slut. Restvärdet utelämnas vid avgiftsberäkningen. Vid operationell leasing tar leasingföretaget på sig restvärdesrisken, men kan i sin tur kräva garantier av tredje part, exempelvis leverantör.
|

|
Ett belopp som täcker de administrativa kostnaderna för ett leasingavtal. Detta inkluderar riskkalkylering och avtalsförberedelser.
|

|
Den tid som vilket leasingavtalet måste följas. För finansiella leaser är avtalet normalt mellan 36 och 120 månader, beroende på typ av tillgång. För operationella leaser varierar tiden vanligtvis mellan 36 och 72 månader.
|
|
 |

|